Det är verkligen
en märklig känsla
att till fots
och i bil
ta sig igenom delar av
den brandhärjade skogen
som orsakade så mycket skada
för två år sen.
Under påsken
tog vi oss dit
för att se
försöka förstå…
Känslan…
som att befinna sig
på en väldigt märklig plats,
på en annan planet
i ett annat land.
Så svårt att förstå
så svårt att ta in.
Staplade på hög
utefter vägarna
de utdömda
redo att återanvändas
malas till flis
ge oss värme…
Likt spelet
plocke-pinn,
huller om buller…
Överallt…
Risken, att tar du en
så rasar resten…
skrämmer mig.
Kan inte helt enas med tanken…
kändes ibland som konst,
skrämmande konst…
På nåt märkligt sätt
kändes det ibland
även vackert
spännande
samtidigt ofattbart
ogreppbart…
Vi följde vägen, stigen.
Skyltar förbjöd oss
till snedsteg
och sidospår.
Rötterna
dom brända tentaklerna
skapade fina mönster.
Får man kalla detta konst?
Mörk konst…
Eller
skrämmande konst?
Jag vill ändå påstå
att vi mötte konst
åter igen
skapat av naturen.
Kärlek till naturen
i naturen
skapat av naturen.
Vi kan alla se den
om vi vill ❤
Livet går vidare ❤
Det fick vi uppleva.
För visst finns tanken…
Hur är det möjligt?
Det kommer att ta tid
absolut
men livet återvänder,
för nästan alla…
Vi fick uppleva
vi fick se.
Med egna ögon
mötte vi livet ❤
Vi vill tillbaka
så småningom
för att se
känna in
hur livet fortgår.
Färgerna
kontrasterna
makalöst vackra
samtidigt
väldigt sorgsna.
Sorgen över det ofattbara
blandas med glädjen
glädjen över att livet
återvänder.
Det kommer att ta tid
lång tid…
Det förstår man
när man möts
av den märkligaste av natur…
Oändligt stort
ofattbart
ogreppbart
fyllda av tystnad
svårt att finna ord.
Hettan
måste ha varit enorm.
Stora stenblock som spruckit.
Passerade områden
där ena sidan
var totalt nedbränd…
den andra sidan
i väntan på våren
med friska grenar
redo att skänka oss
en spirande grönska.
Minnen
rester
som påminde
om tragedin.
Om öden
förluster…
Om heroiska hjältedåd
med livet som insats…
Ett underbart bildbevis.
På att livet är på väg
att återvända.
Kontrasterna
så makalöst vackra
varma
kärleksfulla ❤
Nattsyrransphoto 
Så vacker text, och vackra bilder om än skrämmande. Ha en fin helg Åse
GillaGilla
Träd är alltid vackra. I alla sina former. Snyggt fotograferat. 😀
GillaGilla
Mycket vacker text med bilder! Toppen 🙂
GillaGilla
Verkligen många känslor som detta för med sig. Och nog tycker jag det är konst, naturkonst oavsett om det är en tragedi bakom. För det har ett vackert vemod ändå och kanske man kan kan kalla det för dokumentationskonst?
Naturen är fantastisk på det viset och människor också, de flesta av oss går vidare trots allt, nästan oavsett vad som händer.
Kärleksfullt gjort tycker jag med stor respekt för både naturen och de som blivit drabbade.
GillaGilla
Jag lånar dina ord: ”så makalöst vackra” och ja, skrämmande konst är det nog när man som ni går omkring i det som en gång var en grönskande skog. Underbart dokumenterat!
GillaGillad av 1 person
Javisst är det konst, det är konst ur flera synvinklar, men speciellt utifrån din horisont sett och beskrivet med dina känslosamma ord…jag blir väldigt berörd och tankarna gör krumsprång.
Livet kommer tillbaka…i alla fall i naturen och alltid i någon form.
Tack för bilder och ord!
GillaGillad av 1 person