På upptäcksfärd – Jamaica del 2

I gryningstid och i skymningstid är ljuset som vackrast och så även på Jamaica. Dagtid när solen står högt är det ju väldigt ljust ute och visst går det att fota då också men vi valde att vara ute med våra kameror tidiga morgnar och eftermiddagar för att dokumentera vår omgivning. Fast, jo visst plåtade vi annan tid också… när vi var på utflykter till exempel :). Här vill jag dock visa er det som vi hade runt hotellet. Våra utflykter kommer i ett annat inlägg.

Vid soluppgången, ca kl 06:30, när havet låg där i ett stilla lugn, när gästerna började vakna till liv… då fanns det ändå, liksom i periferin, aktivitet inför den kommande dagen.

Grabbarna tog sig ut på bräda för att hämta in hummerburarna som sen låg intill strandkanten för att hållas vid liv tills matgästerna anlände. Och grillen stod redo att användas…

Personalen på hotellet var igång sedan tidig morgontimma.

Och många, precis som vi, tog tidiga promenader och joggingrundor längs strandkanten. Det är något visst med att se världen vakna.

När vi passerade vår vaktbur och kom ut på allmänhetens mark så kunde vi så klart se och uppleva mer av jamaicanernas vardag. Fram till nästa vaktbur där nästa hotell hade sin privata strand pågick det full aktivitet, främst på dagen men många var i full gång för att öppna upp sitt, redan i tidig morgon under vår promenad. Barer, mathak och försäljningsstånd låg tätt intill varandra. Däremellan fanns damer som erbjöd sig att fläta håret eller lindra solsvedan med växtsaft från Aloe Verablad till en billig peng. En och annan kille kikade fram mellan presenningarna och ville sälja röka av olika slag. Men ingen, absolut ingen slängde några tråkiga ord efter oss eller blev sura när man artigt tackade nej. Alla mötte oss med ett ”respect”, ”Yah man”, ”one love”, ”knoge mot knoge” och alltid med ett leende på läpparna. Jag fick känslan av att alla var stolta över sitt, oavsett inriktning. Det kändes aldrig obehagligt, åtminstone inte här…

Vad fanns det att köpa då? Allt möjligt. Textilier, träskulpturer och smycken var det som dominerade här på stranden. Och har ni inte tittat riktigt noga så gör det på bilden ovan… Ser ni den reggaeinspirerade rastafaritomten som har sällskap av en pingvin :)? HUR coolt är inte det!

Även om aktiviteten var som högst under soltid så fanns där liv även efter skymning. Reggaetonerna som hördes vida över området efter solens nedgång skvallrade om det 🙂 och av allt att döma så förstod vi att partyt pågått hela natten lång ;). Psst… är du pryd eller blyg så scrolla förbi nästa bild 😉 

I takt med att solen tog sig över horisonten vaknade allt till liv… Grabbarna som sålde solnedgångsutflykter och fisketurer kom med sina båtar och fler och fler tog en morgonpromenad på stranden.

Om vi under morgontimmen dokumenterade livet på två ben i vår omgivning så fokuserade vi mest på det som hade fler ben eller vingar under den sena eftermiddagen…

Många många gånger stod vi med våra kameror och tittade in i träden eller riktade våra ögon ut mot havet för att beskåda och plåta dom spännande fåglarna.

Så där väldans kunnig på fåglar är jag ju då inte så är du en fågelvetare får du gärna tala om för mig vad det är för vackra fåglar som fastnat på bild. 

En brun pelikan vet jag att jag har på bild och det var en av det coolaste fåglar jag sett. Så härliga att betrakta och dom fanns runt omkring oss under hela dagarna. Dom dök ner precis bredvid där man badade så man kunde verkligen skåda dom på nära avstånd. Jag kommer att lägga ut ett eget inlägg om denna fina pippi senare för bilderna jag har är många 😉

En annan riktigt fin fågel som sambon upptäckte efter några dagars vistelse är kolibrin som höll till i ett träd på området. Kolibrin som går under namnet Rödnäbbad Vimpelkolibri eller rödnäbbad fladderstjärt eller doktorfågeln… kärt barn har många namn 😉 och är Jamaicas nationalfågel.

Och OJ så snabba dom är. Det var bara när dom satt och vilade som det var möjligt att få en hyfsad bild. Kamerans automatik hann verkligen inte med när dom for fram och tillbaka och låter gör dom också. Ett märkligt ljud som, när man just lokaliserat dom så hade dom bytt plats…. och jag kom genast att tänka på kolibrifåglarna på Kalles Jul :).

Förutom fina och spännande fåglar fanns det andra små djur…

Bland annat ödlor… Tack och lov var dom väldigt små. Visserligen vore det coolt om det dök upp en större variant men när dom håller till så där väldigt nära då räcker den där ”modellen mindre” oerhört bra.

När vi i lugn och ro, mätta av sol och bad, vandrade med kameran på stranden i den ljumma eftermiddagssolen så tog det en dag eller två för att förstå och se att stranden lever. Inte bara av badande turister utan även av mindre besökare. Om du tittar noga på bilden under (eller klickar på den) så ser du ögonen. Det var när man stannade upp en stund som sanden började att röra på sig.

Det kändes dock rätt lugnt för dom där små filurerna kan inte göra oss särskilt mycket, så vi fortsatte att röra oss fram och tillbaka och då och då tog jag mig ut i strandkanten för att komma nära ett av mina fotoobjekt, pelikanerna. Det var då det hände… Jag blev attackerad av en jättekrabba som bokstavligt talat försökte käka upp mig 😉 

Fast näää… Kanske inte… men när jag efter mitt panikskrik sparkade av mig mina flipflops så kom krabban och försökte dra ner den ena flippen ner i havet. Vilken typ!! Och efter det undvek jag fotosessioner ute till havs 🙂

Förutom hungriga krabbor fanns det sjöborrar, levande snäckor, massor av fiskar och en och annan stingrocka som parkerade sig högst olämpligt.. just där vi i godan ro låg och plaskade på våra luftmadrasser… Hmmm! Vad som inte skulle finnas enligt reseledaren var hajar. Och vi såg inga heller. Varken under vår båttur eller under våra 2 veckor MEN jag kan lova er att jag vet vad jag såg under vår sista morgonpromenad… Och det var absolut inget annat än en haj på besök väldigt nära strandkanten. Men pga min smärre chock och paralysering kom jag inte på att ta kort men efter att den lugnt dök ner i vattnet pratade vi med våra strandkrattande herrar som lugnt berättade att, Jo visst finns det hajar där!!! Dom kommer in på morgonen för att äta småfisk! JAPP! Tur att man var färdigbadad då för den här gången 😉

Sambon passade även på att språka med en landsman som varit på snorkelrunda men han hade inte sett till någon haj, Puh!! MEN jag vet vad jag såg…

Solnedgången var populär att se både till fots och ute till havs. Och visst var den vacker men rackarns så snabb du behövde vara om du skulle hinna med, för den var snabbt nere bakom horisonten.

Det fanns mindre roliga insekter på Jamaica. Myggen var extremt hungriga på skandinaviskt blod och sen fanns det andra små strandmygg/loppor som bet av bara fasiken. Dom kom fram i skymningen och främst när vi var på stranden. Så många gånger gav jag upp tidigt med att försöka gå och stå i lugn semesterlunk för att dokumentera min semester. För samtidigt som kläderna satt fast på den extremt svettiga kroppen så dök dom upp… dom knappt synliga små monstren som bet ihärdigt. Tålamodet var lite på gungning just i dom ögonblicken men kunde enkelt avhjälpas med att innan mörkret lade sig helt, ta en god romdrink på balkongen 😉 Det är semesterlyx!

Nu hade jag så gärna velat avsluta mitt inlägg med en film från min mobil men jag vet inte hur man gör… Kanske att jag kan lägga in en i ett senare inlägg. Jag tänkte nämligen spela upp för er hur det lät varje kväll efter att solen gått ner. Det är små skalbaggar som spelar under mörkrets timmar och ljudet kan liknas vid bilalarm som står och tjuter natten lång. Dessa ljud vande man sig med rätt snabbt och tänkte inte så mycket på det. Myggen däremot… Nu fick vi tips om att rom inte bara är gott att ha i drinken. Den vita rommen ska funka väldigt bra mot den klåda som myggen orsakade så det är ett tips att ta till vid nästa besök. 

Det var allt för denna gången, hej hej!! och på återseende.

psst, några av bilderna i inlägget har sambon tagit. 🙂