Kap Verde, del 1

254Det blir verkligen stora kontraster att resa till värmen när vi här hemma har regn och rusk eller som denna morgon frost och kyla. Kontraster, ja visst, men ack vilka sköna sådana =)

Vi fick denna arla morgon hjälp med avfrostning på Arlanda innan avfärd. Dock var det inte min stora skatt som hjälpte oss med detta då han började arbeta strax innan vi lyfte men som säkerligen en stund senare stod där på marken och såg oss flyga iväg. Oavsett om han såg mig eller ej (troligast inte) så vinkade jag till honom där jag satt på min plats på väg söderut.

map_sal1

255

Efter cirka 7½ timmes vistelse i det blå (fördelat på sovtid ca 6 timmar och resterande tid = äta) landade vi på denna lilla ö som mäter ca 35 km höjdledes och ca 12 km sidledes. Vi blev väl omhändertagna av trevlig personal och öns givna motto, No Stress! OCH den där kända stressen många av oss upplever till vardags, ja den var då bortblåst OM man nu inte är som jag och blir vansinnigt stressad av andra som INTE stressar. Eller kanske mer rätt att säga, skyndar på något….. Suck!

Men nu var det ju faktiskt semester och avkoppling som stod på schemat så det var till att djupandas och bara gilla läget. Gilla läget ja….. till att efter flera timmars instängdhet i det blå få stå i trängsel och svettlukt kryddat med whisky efter att någon tappat en flaska i golvet 😉 och invänta att de 3 poliserna i sina glasburar skulle titta oss 400 resenärer i ögonen och i våra pass och ge oss tillåtelse att kliva in i landet, ja längre än flygplatsen alltså 😉 Det krävs nämligen visum för att få vara på den lilla ö OCH vi blev godkända, puh!!

297

257

256

Resan ner till Santa Maria avverkades på den enda asfalterade vägen på ön (gulmarkerad på kartan) och vi var framme efter 30 minuter. Vägen som består av flertalet rondeller med oftast det enda alternativet att åka rakt fram, kändes aningen märkligt men planen finns kanske att bygga sidovägar eller så är det för att fungera som farthinder och dekoration =). Övriga vägar utmärkta på kartan som röda sytrådstunna blodådror (yrkesskadad jag vet…) är hjulspår i sanden (kolla mittenbilden där det faktiskt finns en avfart från rondellen).

278

270

298

Bemötandet hela vägen var trevligt och vi möttes av välkomstdrink och portugisisk entertainmentpersonal som prydde oss med det obligatoriska armbandet. Portugisisktalande städerskor som fick guida oss till rummet (lärde mig aldrig hitta ordentligt) och med en vädertemperatur så där alldeles lagom för att ta sig ut och kolla läget. Visst är det allt annat än bekvämt att kliva ut och blända övriga hotellgäster med sin alvedonvita hud och totalförvirrade blick… Men WOW vilken underbar känsla det ändå är att slippa yllesockor och underställ och bara njuta av värmen. Må vara blek första dagen. Dag 2 = grisrosa och farväl bleka hud.

265

Denna vulkanö som har ca 15 regndagar om året (vi fick uppleva 2 av dessa) och som består av sand och sten är något fattig på växtlighet vilket inte är så märkligt. Dock kan man hitta några levande växtligheter, dom flesta inplanterade men vad gör väl det när det går att vattna…

299

301 300 293 292

285 287

277 267 266

262

281

Ätbara ting finns det i naturen på ön (dock väldigt begränsat sortiment), liksom levande varelser. Ja, förutom oss tvåbenta homo sapiens då. Djurlivet är kanske inte heller så överväldigande, åtminstone inte på land men säkert i havet som omger ön. Vovvar såg vi men alla hade dom halsband och förhoppningsvis tillhörde dom någon speciell person. Katter fanns det också men dom vi såg tillhörde hotellet och matades regelbundet. Några fågelarter gick att se liksom en och annan insekt men i övrigt så är det rätt fattigt på sådant.

290

288 304 303 302

308

309 306 305

263

Blåser gör det hela tiden på ön. Mer eller mindre så att säga. Så vissa dagar var det badförbud i havet (poolen var dock säker) men några grabbar (turister) tyckte dom var lite extra coola och gick ut ändå trots badvaktens blåsande i visselpipan och ivrigt gestikulerande på sin RÖDA tröja och faktum är att där stod vi på stranden och iakttog dessa puckon och konstaterade att skulle något hända så skulle jag gå därifrån och låta puckot skylla sig själv. JÄTTEFEL av mig eftersom puckot säkert inte fattade bättre. Kanske var det någon puma han ville impa på men då finns det nog bättre sätt än att gå ut i dessa vågor och starka undervattenströmmar. Han var allt annat än cool i mina ögon. (Tantvarning?)

310

Fotorundorna blev många och minneskorten fylldes till fullo och det är verkligen en extra kick att sen får komma hem och bläddra igenom alla bilder. Njuta och drömma sig tillbaka och planera en kommande semesterfotobok från resan.

295

Jag kommer snart att lägga in del 2 med fler bilder från vår vistelse på ön Sal men tills dess så ha det gott och stressa inte ihjäl er inför julen. Den kommer att komma oavsett och vips så är den också förbi…

Tjopp tjopp

307

One thought on “Kap Verde, del 1

  1. Jag vill också komma ned till varmare breddgrader…är trött på regn, rusk och rinnsnuva…
    Det var i alla fall trevligt att få följa med Er på er resa i bilder.

    Vh

    Gilla

Tack för att Du förgyller min dag.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s